Det korta svaret
- Betydelse: De sju himlarna är himmelska sfärer som följer på varandra, inte skilda mål för olika religioner.
- Ursprung: Tidigare föreställningar om himlar i flera skikt förekommer i mesopotamiska traditioner, men ingen enskild text förklarar alla föreställningar om sju himlar.
- Olika uppgifter: Forntida texter beskriver sju, tio eller fem himlar. Paulus nämner en tredje himmel utan att ange något totalt antal.
- Namngivna himlar: Den babyloniska Talmud räknar upp Vilon, Raqia, Shehaqim, Zevul, Maon, Makhon och Aravot.
De sju himlarna är himmelska riken i följd, som beskrivs i flera religiösa traditioner, men antika texter ger ingen gemensam, fast karta över dem. The Ascension of Isaiah beskriver sju himlar, den längre versionen av 2 Enoch når upp till tio och 3 Baruch skildrar fem. Paulus nämner en tredje himmel utan att ange hur många himlar kosmos rymmer. Äldre skiktade kosmologier, judiska apokalyptiska resor, rabbinsk lära och islamiska skildringar bidrar alla till idéhistorien.
Den här guiden går från betydelsen och den antika bakgrunden till skiktade himlar till resorna som tillskrivs Henok, Jesaja och Baruk, samt Paulus korta skildring. Därefter förklarar den de rabbinska namnen och den islamiska traditionen, tipsar om närliggande guider och besvarar vanliga frågor.
Kort svar: flera himlar, inte en universell karta
Sju himlar är ett sätt att beskriva ett kosmos ordnat i himmelska riken i följd. Antika judiska och kristna skrifter använder olika antal i stället för att förmedla en allmänt accepterad himmelsk geografi. Skildringarna hör hemma i särskilda texter och traditioner. En numrerad himmel får alltså sin betydelse från verket som beskriver den, inte från ett enda system som alla skildringar delar.
Den hebreiska bibeln nämner himlen och himlarnas himmel, men beskriver inte systematiskt sju numrerade nivåer. Levis testamente ger en annan himmelsk vision i De tolv patriarkernas testamenten, en samling avskedstal som tillskrivs Jakobs söner. De övre rikena förknippas med änglars tillbedjan och prästerlig tjänst. Besläktade arameiska Levi-texter bland Dödahavsrullarna är inte bara kopior av det grekiska Levis testamente.
Varför antika författare föreställde sig flera himlar
Mesopotamiska traditioner ger tidigare exempel på skiktade himlar, även om ingen enskild antik text kan pekas ut som källa till alla system med sju himlar. De sju vandrande himlakroppar som den antika astronomin kände till utgjorde en inflytelserik grund för sjufaldiga himmelsmodeller. Den astronomiska modellen är inte identisk med alla religiösa skildringar: sju planetsfärer och sju himlar är inte automatiskt samma sak.
Judiska apokalyptiska skrifter använder himmelska resor för att uppenbara gudomlig dom, kosmisk ordning och verkligheter som är dolda för människors vanliga syn. De handlar alltså om mer än himlarnas uppbyggnad. Forskare studerar dessa resor inom judiska, kristna och islamiska traditioner som uttryck för Guds transcendens och för förhållandet mellan det jordiska livet och den osynliga världen. De olika skildringarna gestaltar detta förhållande genom sina egna visioner och himmelska möten.
Henoks tio himlar och Jesajas sju
2 Enoch kallas också den slaviska Henoksboken eftersom den fullständiga texten finns bevarad på kyrkslaviska. Den långa och den korta versionen skiljer sig åt i hur resan skildras; den långa versionen låter uttryckligen uppstigningen nå den tionde himlen. Paradiset och en plats för straff finns i den tredje himlen, medan den fjärde innehåller en skildring av solens och månens rörelser. Henok får också undervisning om skapelsen och människans handlande.
The Ascension of Isaiah förenar en skildring av Jesajas martyrdöd med en kristen vision av en ängelledd uppstigning genom sju himlar. De successiva rikena visar allt större härlighet när Jesaja närmar sig den högsta himlen. Denna himmelska geografi knyts till Kristi nedstigande och efterföljande uppstigande, i stället för att enbart beskrivas som en bild av himmelska nivåer. Hela verket finns bevarat på etiopiska, tillsammans med fragmentariska textvittnen på andra språk.
Paulus tredje himmel och Baruks fem
I 2 Korinthierbrevet 12:2–4 beskriver Paulus en uppstigning till den tredje himlen och nämner också paradiset. Han anger inte det totala antalet himlar eller beskriver en fullständig följd. Apocalypse of Paul bygger ut denna korta himmelska upplevelse till en senare kristen vision som handlar om själarnas dom. Verket brukar dateras till slutet av 300-talet och är inte ett brev skrivet av den historiske Paulus.
Den grekiska Baruksapokalypsen, även kallad 3 Baruch, beskriver i den bevarade versionen en ängelledd resa genom fem himlar. Baruks sorg över Jerusalems förstörelse ramar in uppenbarelsen och ställer det jordiska lidandet intill frågor om synd, rättvisa och belöning. Bland synerna i himlen finns gestalter som förknippas med Babels torn och en fenix som förknippas med solen. Verket finns bevarat i grekiska och slaviska texttraditioner.
Sju himlar i rabbinsk och islamisk tradition
Den babyloniska Talmud, en senantiktida sammanställning snarare än en bibelbok, namnger sju himlar i Hagigah 12b. Vilon är den första; Raqia rymmer solen, månen, stjärnorna och stjärnbilderna; Shehaqim har kvarnar som bereder manna åt de rättfärdiga; Zevul rymmer ett himmelskt Jerusalem och en helgedom; Maon hyser tjänande änglar som sjunger om natten; Makhon har förråd av snö och hagel; och Aravot, den högsta, förknippas med Guds tron.
Koranen nämner återkommande sju himlar, som ibland beskrivs som skikt, men ger dem inte de rabbinska namnen. Islamiska skildringar av Muhammeds uppstigning berättar om färden genom sju himlar och möten med tidigare profeter. Den detaljerade följden kommer från hadithskildringar, inte från en sammanhängande koranberättelse. Dessa himlar är något annat än paradisets portar och trädgårdar som beskrivs i islamiska källor.
Vad du kan läsa härnäst
De närliggande guiderna handlar om de enskilda verken: 2 Enoch handlar om Henoks resa och undervisning, medan The Ascension of Isaiah förenar förföljelse med himmelska visioner. Guiden till De tolv patriarkernas testamenten sätter Levis skildring i sitt sammanhang bland samlingens avskedstal.
Guiden till Apocalypse of Paul tar upp den senare vision som tillskrivs Paulus och dess skildring av dom, straff och barmhärtighet. Utgåvan av Den grekiska Baruksapokalypsen på den här webbplatsen skildrar Baruks resa genom fem himlar.
Fortsätt utforska
2 HenoksbokenTillskriven Henok
Jesajas himmelsfärdAnonyma antika författare
Baruks grekiska apokalypsTillskriven Baruk ben Neriah
Paulus apokalypsTillskriven aposteln Paulus
De 12 patriarkernas testamentenTillskriven Jakobs tolv söner
Enoks fullständiga böcker
Frågor om de sju himlarna
Vad är de sju himlarna?
De sju himlarna är himmelska riken i följd i flera religiösa kosmologier. De är inte separata resmål som hör till olika religioner. Skildringarna varierar: The Ascension of Isaiah beskriver en uppstigning genom sju riken, medan den babyloniska Talmud namnger sju himlar med olika egenskaper. Ingen enda antik karta delas av alla traditioner.
Hur många himlar finns det i Bibeln?
Bibeln anger inget systematiskt antal numrerade himlar. Den hebreiska bibeln talar om himlen och himlarnas himmel, medan Paulus nämner en tredje himmel i 2 Korinthierbrevet 12:2–4. Hans skildring fastslår inte att det finns exakt tre himlar och beskriver inte heller en följd med sju nivåer.
Vad är den tredje himlen?
Den tredje himlen är det rike Paulus nämner i sin skildring av en himmelsk uppstigning i 2 Korinthierbrevet 12:2–4, där han också talar om paradiset. Han ger ingen fullständig himmelsk karta. I 2 Enoch rymmer den tredje himlen både paradiset och en plats för straff, vilket visar varför uttrycket behöver förstås i sitt textuella sammanhang.
Vad är himlarna i Henoks bok?
I 2 Enoch är himlarna riken som Henok möter under sin uppstigning; den långa versionen når den tionde himlen. Den tredje rymmer paradiset och straffet, och den fjärde handlar om solens och månens rörelser. De längre och kortare textversionerna skiljer sig åt, så handskriftstraditionen spelar roll när resan beskrivs.
Vilka antika texter beskriver en resa genom himlarna?
2 Enoch, The Ascension of Isaiah, Den grekiska Baruksapokalypsen och Levis testamente beskriver himmelska resor eller visioner. Apocalypse of Paul utvecklar den korta upplevelse som nämns i Paulus brev till en senare skildring av livet efter döden. Verken skiljer sig åt i sin himmelska geografi och i hur de behandlar tillbedjan, dom och kosmisk ordning.

















